Om svamp och lingon - repris på inlägg

Nu gör jag ett försök att få sidan snyggare. Den var så ful och "gluggig" sist, så jag tog bort den.

Vi plockade svamp och lingon i helgen som gick. Svampen på ett säkert ställe som aldrig sviker. Där växer gul trumpetsvamp och senare trattkantareller intill en liten brusande bäck. Fuktig mark verkar vara lösenordet för svampfynd.

Med korgar försedda (som man skulle ha skrivit förr) begav vi oss till "vårt" ställe. Pålitligt som alltid. 5 liter blev det absolut men oj, vad det krymper när man låter svamparna svettas i sin egen vätska i stekpannan.

Nästa dag var det dags för lingon. Vandringen gick från stugan några hundra meter upp till ett hygge, tyvärr mycket dåligt röjt och därmed svårforcerat. Där fanns en hel del lingon, många dock omogna.
Vem var med på promenaden om inte Rufsen Tufs? Leksands Världens underbaraste katt!

Han tog en liten paus medan vi plockade några liter lingon. Hittade rester av en koja som de äldsta barnbarnen lekte i när de var yngre.

Resultat efter rensning och kokning med 5 dl socker: 3 liter härlig lingonsylt utan fusk som tillsats av äpplen!
Bara LINGON-sylt! Mums!

Har man inget att göra så kan man ju alltid mjaua till matte!

Jag var ute och klippte bort gamla hallonskott. Ett mjau hördes någonstans ifrån. Det lät litet ynkligt. Var är Rufsen?

Där, uppe på taket till lillstugan fanns han. Det är väl så det märks att han till hälften är norsk skogskatt. De är duktiga att klättra. (Den andra halvan är helig birma. Den framträder när han sover så ljuvt.)
Att ta sig ner skulle väl inte vara svårt? Men Rufsen jamade ännu mer. Så matte fick komma till undsättning.

Är det en räv som ligger på verandan?

Nej! Det är min gulliga katt Rufsen som ligger och sover i sin transportbur.

Rufsen är en duktig katt!

Han fångar "fina" ödlor (minikrokodiler) som han bär in till mig i huset. Toppen, eller hur? Hu, läskigt! Utanför huset, på trappan, ligger små gåvor nästan varje dag. Matte blir så glad! Rufsen själv är både trött och nöjd!

Hurra för Rufsen på 1-årsdagen!

Större hackspett, kompostflytt, minipåskliljor, katter!

Snön från i förrgår har smält och i solen är det riktigt varmt. Jag tog med fågelfrön från stan och det uppskattas. Domherre, bofink, blåmes och talgoxe kommer gärna och äter. En större hackspett kalasar också på solrosfröna. Fåglarna är märkligt orädda. Här har ju ingen varit på hela vintern.

Under torra fjolårslöv gömmer sig små blommor, vitsippor och påskliljor av minsta storleken.

Rufsen strosar omkring. Han har inte lärt sig att jaga ännu, så fåglarna får vara ifred.
På taket finns en vindflöjelkatt som har bra koll på allt.

Nu måste jag se om komposten från förra sommaren är klar. Fantastiskt hur en blandning av grenar, löv och hushållsavfall med de flitiga kompostmaskarnas hjälp kan bli den finaste mylla. Hos mig hamnar inget hushållsavfall i soptunnan!

Räkskal, potatisskal, kaffesump + löv och annat trädgårdsavfall = jord!

Mjau ... Litet om katter!

Du som har en katt som du tycker mycket om får ibland bekymmer. Du behöver resa bort, i jobbet eller privat. Kanske avstår du för att du inte vet var du ska göra av Misse. Så är det iaf för mig. Min Rufsentufs är bara 10 månader gammal och jag vill inte lämna honom var som helst.

Av en tillfällighet hittade jag en länk till ett ganska nytt kattpensionat nära Avesta. Jag bor i Falun så det är ju nästgårds! När jag tittade på informationen och filmen blev jag intresserad. Här blir din katt kammad och "pussad på" varje dag. Burarna är stora med hyllor och möjlighet till utevistelse. Ägaren tycks vara lika kattförtjust som jag. Här skulle jag kunna tänka mig att lämna min Älskling. Det är inte jättebilligt men kvalitén är hög.

Du ska få en länk, men först måste jag visa några bilder av nybadade katter. Det går nämligen att få tillbaka sin älskling fräsch som ett sommarmoln,  utan tovor och dålig doft. Detta efter ett besök i Katternas Eget Spa!

Här är länken: http://www.sodradalarnaskattpensionat.se/

Mums, både en talgoxe och en koltrast!

Ibland är TV-programmen riktigt bra, tycker Rufsen katt. Igår till exempel: först en stor mumsig talgoxe. Och sen en koltrast som var upptagen av att bada, lättfångad med andra ord!

Agnes tröja eller Garnet som försvann

De senaste veckorna har jag stickat och stickat. Lilla Agnes, 2 månader, ska få en tröja, tänkte jag. När bakstycket och de två framstyckena var klara, försvann det grå garnet!
Det finns en filur här i hemmet som jag starkt misstänkte.
Katten Rufsen!

Men inte svarade han när jag frågade var nystanet tagit vägen. Så jag tog ett annat garn, ett lila, och stickade ärmarna. När de var klara dök det grå garnet upp - i mitt arbetsrum bakom en hög böcker.

Det lilla spännet hade jag sedan tidigare. Jag lade de två delarna i en skål på stora bordet. På natten tänkte jag ...jag borde inte ha lagt dem där, tänk om katten tar dem...
Nästa morgon var den ena delen av spännet borta ur skålen. Skäligen misstänkt: Rufsen!

Jag skrev upp på inköpslappen att jag skulle köpa ett nytt spänne ... men just när jag skulle ge mig av, klev jag på något hårt på mattan. Det var spännet!

Så här ser tröjan ut färdig:

Aktiv avspänning ...ett exempel!

Hälsningar från husets katt, Rufsen Tufs!

Rubrikens "Klematis och katter" ... vart tog de vägen?

Här är några bilder från sommaren 2009 ... för bara fyra månader sedan såg det ut så här! Nu är det 15 minusgrader och massor av snö!

Rufsens första sommar

Om du älskar katter .... njut!

Ett drygt halvår efter att min katt Svante dog, han var då 11 år gammal, började jag titta litet på nätet efter en kattunge. Jag har haft katt sedan jag var tio år. För mig är det något speciellt med den stolta frihetsälskande katten.

Det fanns många katter att välja bland. Jag fastnade för en annons från Borlänge och ringde numret i annonsen. Så åkte jag och träffade kattungarna, kattmamman och hela den glada familjen med tre barn, två hundar och naturligtvis ett antal katter.

Här fanns Rufsen, fast han hette Vitnos då. Jag fick hämta honom i början av augusti. Först fick han ett stiligt namn, Rufus. Numera är han RUFSEN! Världens snällaste, underbaraste, busigaste, mjukaste lilla sötnos!
Efter bara några dagar i stan åkte vi till sommarhuset i Leksand. Det var roligt att se när Rufsen så försiktigt vågade sig ut på gräset. Ibland var det vått av dagg på morgnarna, usch så otäckt! Ibland var det farliga "kryp" i gräset. Men snart hade han fångat sin första slända. Sedan blev reviret större och större, ibland var matte orolig "har han sprungit ner till vägen?". Men allt gick bra. Och på kvällarna var han trött och nöjd i soffan bredvid matte.

Nu har Rufsen hunnit bli sju månader. Han är en stor, snäll och stilig katt, som bara äter torrfoder - aldrig burkmat - som älskar att leka och har flyttat fram positionerna: han betraktar mattes säng som sin. Tur att jag inte är allergisk!