Sommarens sista ros?

Sommaren ilar så snabbt mot höst

Hur kommer det sig att maj, juni, juli och augusti går så fort medan november, december, januari, februari och mars segar sig fram oändligt långsamt?

Olvonbusken blommade alldeles nyss. Nu är bladen höströda och grenarna fulla av blanka bär.

Rosenhallonen har börjat vissna och höstastrarna prunkar. Blåsalvian blommar äntligen. Himlen är klarblå och solnedgången kan vara magnifik.

Sommarprojekt nr 1 VEDBOD

Denna sommar skulle det äntligen bli av att bygga en vedbod. Jag tänkte mig lågbudget. Utanför en affär i Falun låg en hel hög med lastpallar i snömodden på vårvintern. När jag frågade var det helt ok att ta ett par, tre stycken alldeles gratis. Stefan fraktade ut dem till Leksand. Han gjorde också själva grundarbetet. Men sedan sågade och mätte och tänkte och ändrade och byggde - med litet hjälp - jag själv. Det är så enormt roligt att snickra. Vedboden har plats för ungefär 2,5 kubikmeter ved om man lassar in upp till överkanten på sidorna! Det är ganska mycket ved, räcker gott och väl från vår till tidig höst.

Här följer nu ett bildreportage.

De glesa lastpallarna i botten gör att veden ligger luftigt och torkar.

Om svamp och lingon - repris på inlägg

Nu gör jag ett försök att få sidan snyggare. Den var så ful och "gluggig" sist, så jag tog bort den.

Vi plockade svamp och lingon i helgen som gick. Svampen på ett säkert ställe som aldrig sviker. Där växer gul trumpetsvamp och senare trattkantareller intill en liten brusande bäck. Fuktig mark verkar vara lösenordet för svampfynd.

Med korgar försedda (som man skulle ha skrivit förr) begav vi oss till "vårt" ställe. Pålitligt som alltid. 5 liter blev det absolut men oj, vad det krymper när man låter svamparna svettas i sin egen vätska i stekpannan.

Nästa dag var det dags för lingon. Vandringen gick från stugan några hundra meter upp till ett hygge, tyvärr mycket dåligt röjt och därmed svårforcerat. Där fanns en hel del lingon, många dock omogna.
Vem var med på promenaden om inte Rufsen Tufs? Leksands Världens underbaraste katt!

Han tog en liten paus medan vi plockade några liter lingon. Hittade rester av en koja som de äldsta barnbarnen lekte i när de var yngre.

Resultat efter rensning och kokning med 5 dl socker: 3 liter härlig lingonsylt utan fusk som tillsats av äpplen!
Bara LINGON-sylt! Mums!

Äntligen börjar luktärterna blomma!

En mörkt cerise luktärtsblomma och en blyg vit dito har slagit ut idag. Jag var litet sen med planteringen, så därför har det dröjt. Bakgrunden är den glittrande Dalälven.

INSJÖPÅLLEN en svart Dalahäst

I söndags träffade jag Yngve Johansson. Han är 88 år, bor i Insjön och har arbetat på kontor hela sitt yrkesverksamma liv. På äldre dar började han gå på träslöjdskurser på Sätergläntan, Hemslöjdens gård.
Det blev många kurser under 15 år.

Så skapade han Insjöpållen. En vackert skuren handgjord häst. Den har ett alldeles eget utseende som skiljer sig från den andra Dalahästarnas.

Det var hembygdsdag på Vattberget i Insjön. Vid ett bord satt Yngve och täljde sina hästar. Inte en sekund under ett långt föredrag om Dalmålningar släppte han uppmärksamheten från hästen han just karvade fram.

Om du vill köpa en häst så ser du Yngves adress på en av bilderna. Det står Kyrkvägen 8 A, 793 40 Insjön.

Mer inspiration!

Häromdagen fanns en annons i Leksandsbladet om STICK IN på GUNGA DIN!
Gunga Din, butiken i Gamla Stan och dessförinnan i Gamla Enskede!!! Dit cyklade jag i början på 1960-talet för att titta på garner, kunde bara drömma om att köpa som fattig gymnasist. Finns Gunga Din nu i Leksand?

Ja, faktiskt! Inger Fredholm driver numera sitt företag på en gård i Häradsbygden i Leksand där hon också bor. Dit åkte jag och fick tillsammans med andra garntokiga kvinnor höra Inger och hennes inspirerande medarbetare Ebba berätta och visa garner och uppstickade modeller. Att åka därifrån utan några härvor ullgarn var nästintill omöjligt!

En inspirerande helg!

Å, vad roligt jag har haft! Öppen trädgård och Stick In! Jag börjar med den imponerande vackra trädgården hos familjen Löwenborg i Siljansnäs, en mil från Leksand. Jag var inte ensam, besökarna var många och det var svårt att bli av med bilen. Härliga toner av levande musik mötte .... och en överdådigt vacker trädgård! Växtzonen är fördelaktig på en södersluttning mot Byrviken. Zon 3, nästan 2, tror jag!

Njut av de vackra växterna! Bilderna är mina, så hör av dig om du vill använda någon!

Att bo granne med en trädgård av den här kalibern kan bli tufft! Men trädgården bredvid gjorde ett prydligt intryck med en trevlig grind och ett perfekt vedförråd!

Har du tänkt på hur viktigt läget är när man köper hus!

Om du är på väg att köpa ett hus och tvekar:  trista tapeter, fula köksskåp, gräsligt kakel, golven ... oh, my God! - jag hatar laminat.
Cool down! ....Allt kan du fixa, men inte ... LÄGET!

Mitt hus är inte märkvärdigt. Det finns en vedspis i köket och en öppen spis med insats i största rummet. Det finns en skruttig lada, en fint vinterbonat gästhus och en nästan färdigbyggd vedbod + ett gammalt, gammalt, gammalt utedass med två platser. Där satt man förr och utbytte förtroligheter. Numera finns ett modernt badrum i huset.

Men det finaste av allt är läget:: utsikt över blånande berg, högst upp i byn ovanför majstången. Avskilt men ändå i centrum.
Bättre kan det inte bli!

Skägglav! Kanske något förbryllande ... men häng kvar!

Du har väl inte missat den innehållsrika siten wikipedia.se?

Jag sökte på "skägglav" eftersom det finns gott om sådan här vid min stuga. Skägglaven är en indikator på miljön eftersom den är känslig för luftföroreningar. Därför är jag jätteglad att det finns stora tofsar av skägglav på träden här vid mitt hus, både på rönnar och björkar. Att man kan äta dem - lavarna! inte träden - efter en rätt omfattande tillredning, visste jag inte tidigare.

Se här:
Skägglavar (Usnea sp. (Parmeliaceae)) är hänglavar som både är vanliga och sällsynta i Sverige. Den vanligaste heter Usnea filipendula och kallas allmänt för vanlig skägglav.

Skägglavar är känsliga för luftföroreningar och fungerar därför som indikatorarter.

Föda 

Skägglavar innehåller mycket kolhydrater och kan ätas efter urlakning. Ett sätt att tillaga laven är att låta den dra i vatten i 2–48 timmar och därefter koka den i 40 minuter i nytt vatten. För att få bort den bittra smaken så rekommenderas urlakning med asklut:

1. Koka upp en del vatten med en del björkaska.
2. Låt blandningen dra i två timmar. Sila sedan bort askan.
3. Låt laven dra i luten i cirka åtta timmar.
4. Skölj laven noggrant tre eller fyra gånger, så att all lut försvinner.
5. Koka laven i nytt vatten i cirka 40 minuter.

MIN KOMMENTAR: Man hinner bli väldigt hungrig innan skägglavsmiddagen är klar!

-------------------

Här slutar texten från Wikipedia och jag visar några bilder av träd på min mark här i Leksand.

Till sist: en bild på mumsgoda bär i lunchfilen, garanterat avgasfria Hallon!

Nytta och nöje en helg i juli!

Denna helg deltar jag i en rolig kurs i Gärdsgårdsstängning!
Traditionen att inhägna mark med gärdsgård är tusenårig. Genom att stängsla kring gårdstun och grödor höll man boskapen utanför, dvs man "stängde in" marken. I senare tid har gärdsgården istället använts för att stänga inne djuren.

På bara tre dagar byggde vi 63 meter. En gärdsgård byggs av granstörar, de stående är 2,5 meter långa och de liggande gärna 4,5 meter, och de binds samman med vidjor av gran. Det var nog det svåraste, att dela en grantopp i två slanor. Det gick åt många grantoppar som hämtats på hyggen där de lämnats kvar efter avverkningen.

Nu vill jag sätta upp en gärdsgård vid min dalastuga i vackra Leksand!

Midsommarkväll i byn

Blåmålaren Eugen Jansson var inte här ikväll.
Men regnbågen besökte oss ...